Min skatt

Hon föll ur en del när vi bodde i Tierp och det gjorde susen med fri tillgång till hö och flera månaders vila. Gud, inser nu att jag inte ridit henne regelbundet sen i slutet på november. Har sån sjuklig ångest över det. Men ändå har det känts så jobbigt att ta sig ut och rida, när man varken kan vägar eller har sällskap och ge sig ut och upptäcka. Men hon är min skatt den där älskade hästen, och det handlar inte om något tappat intresse utan det har bara varit en sjukt så jävla jobbig omställning att ha flyttat hit.

Låg bara inne i soffan den första tiden. Allt sög. Hatade livet, ja på den nivån var det. Men nu är våren här och sommarn kommer med stormsteg. Blir roligt att kunna ta sig in i skogarna vilket inte alls har gått. Jag hoppas på att få sällskap i sommar också.

Men jag måste sluta sluta komma med ursäkter och bara komma igång för när jag väl är det tror jag det blir lättare. Och tölten hennes är riktigt stark trots att hon inte är igång så är riktigt förväntansfull på att se vad det blir av den!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

NAMN:
Kom ihåg mig?

MAIL (eller en hemlis):


URL:


Vad har du på hjärtat?:

Trackback